Anledning

Asså, allt jag skriver nu är bara så som jag känner. Jag säger det inte för att vara elak, vill bara få det ur mej.


Du betyder massor för mej, massor! Det vet du, du har hjälp mej komma vidare massor den senaste tiden och det ska du ha tusen tack för. Men alla dom gångerna jag stått vid din sida då? Och alla gånger jag lagt ner min själ i att försöka göra dej glad igen? Försvarat dej? Det känns bara bortkastat. En vän vill väl att den andra ska ha det så bra den bara kan? så tänker jag iaf? Varför inte unna sin kompis att göra dom sakerna som faktiskt gör henne glad? Inte bara tänka på sig själv och ifrågasätta allt hon gör? Kanske hitta på något själv istälelt för att ge henne skulkännslor? Man kan väl inte avgöra hur pass bra kompis man är med någon beroeende på hur ofta man är med den? eller? det kanske är jag som tänker helt fel? men som sagt, det är bara mina tankar. Förlåt om jag sårat dej, det var aldrig meningen.


Och angåeende det andra; Håll mej hårt eller släpp mej helt. Jag mår bra med dej, det vill jag att du ska veta.


Och ja, angåeende det allra sista, Du är så död i mina ögon, du är så långt borta ur min värld som man bara kan komma. Jag vill inte att du ska höra av dej mer till mej, aldrig någonsin, och jag skiter fan i vad du gör. Vem du ligger med eller strular med, för vet du? Jag tycker bara synd om dom, när dom inser vilket jävla svin dom har att göra med, och jag lovar dej, det tar inte lång tid.


Nu mår jag förjävligt
Så
Puss&godnatt.
Ni kan mitt mobil nr om det är ngt.