torsdag 2 oktober 2008

Ozzy Osbourne

And here we are still fighting for our lives.


Sitter och lyssnar på Ozzy Osbourne, och fäller en tår, R.I.P Mormor och moster! Jag älskar er, och saknar er, tänker på er varje kväll. Jag önskar jag fick vara med er. Ni finns i mitt hjärta, nu och föralltid, vad som än händer.

Vi spelade Ozzy Osbournes - Mama I'm Coming Home på min mosters begravning, usch 4 år sen du lämnade oss, jag ångrar att vi inte kämpade mer för att du skulle få det bättre, du kunde levt längre om vi gett dej rätt vård, eller rättare sagt gett dej vettigare personal! Jag kommer ihåg att du dog på Elias födelsedag, men mamma sa ingenting till oss för att inte förstöra för Elias, hur orkar man det när ens syster har dött?. På mormors begravning spelade vi Gill Jonsson - En ängen flög förbi , 7 år sen du lämnade oss, och det gör fortfarande lika ont, och jag minns så väl sista gången vi sågs , vi åt bakelser som såg ut som grodor, det var inte gott minns jag, o så gick jag innan du åkt hem för att va med en kompis, det ångrar jag. Sen skulle du vara barnvakt åt oss, vi skulle äta pizza o se film, men så blev det aldrig, vi var i Stockholm när dom ringde och berättade, jag grät hela vägen hem.

Mamma, pappa och Elias, Kan ni lova mej att aldrig dö?

ja, And here we are still fighting for our lives.

usch nu vart det jobbigt, skriver om dom senaste dagarna lite senare.
Puss

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar